Idiot jag gick förståss och berättade för terapeuten om mitt spyende. Hon ville förståss att jag genast ska berätta det för mamma, men det gör jag INTE!!! Hon kan inte tvinga mig! Och hon har tystnadsplikt, så hon kan inte själv heller berätta det för min mamma.
Idag har jag varken hetsat eller spytt, har inte varit ensam hemma. I ett skede hade jag hemsk ångest och ville verkligen hetsa eller vad som helst för att få bort tankarna. Nu har jag istället lyckats skrapa upp smalbenet ganska ordentligt. Får väl vara glad att det vassaste jag har i mitt rum är en papperssax...
Mamma var idag och träffade nån socialarbetare (inte sammma som jag träffat) för att diskutera mig. Igår sa hon att hon undrar om hon borde fråga ifall jag borde läggas in på sjukhus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar