Lämnades ensam hemma och måste förståss ta chansen och hetsa och spy. Vem vet när jag kan göra det nästa gång? Imorgon ska styvpappa opereras, och mamma blir hemma på tjänstledigt i typ en månad.
Flunssan börjar ge med sig, tack och lov!
Idag på morgonen när jag vaknade kände jag mig bara totalt värdelös. Jag har inte lyckats med någonting här i livet. Inte ens ätstörningen. Ingenting. Och aldrig kommer det att bli någonting av mig. Ingen ide ens att öva inför proven nästa vecka, jag kommer ändå att misslyckas totalt. Det går inte att göra någonting. Att misslyckas är mitt öde.
Vi har gäster. Har ingen som helst lust att vara social. Dessutom har jag en känsla av att jag luktar spyor.
jag gör inte heller något annat än misslyckas! Så du e int ensam!
SvaraRaderaSkönt att veta, känns som om alla runt omkring mig lyckas med precis allt :P utom då jag
SvaraRadera